Helena Perminger

HELENA PERMINGER – den detaljfokuserande konstnären från Järfälla som rör sig i gränslandet mellan obehag och fascination.

Som barn var Helena en samlare, och hon beskriver att genom samlandet fann hon nya perspektiv av sin värld.  ”Denna aktivitet har ackumulerat och tar stor plats i min konstnärliga process. Utifrån frågeställningar angående lagring av våra livserfarenheter mentalt, hur dessa påverkar på våra liv och formar oss som människor, berörs tankar om syfte och kontroll. Med ett intresse för vår fysiska och mentala världs oregelbundenheter och tingen plats i våra liv” förklarar Helena som är fascinerad av det som sticker ut, som har förlorat sin givna plats, det som skaver och som inte passar in.

Helena tog under våren kandidatexamen i konsthantverk från Konstfack i Stockholm på Ädellab; Smycke & Corpus. Tidigare har hon studerat konsthantverk på Steneby folkhögskola och tagit kurser i läderhantverk, gjutning, konstnärlig pedagogik och kreativt skrivande. Helena har även en bakgrund inom fotografi och postproduktion av bild som retuschör med eget företag, och hon har erhållit flera stipendier under de senaste åren.

Helena funderar kring varför det finns sådant som ses som ovärdigt och icke eftertraktat? Hon drivs av hur hon kan föra samman det repulsiva och magnetiska, för att lyfta en annan åtrå som utmanar blicken på det ordinära, binära och ställer frågor kring vårt förhållande till vår omvärld.

Helena utgår ofta från en redan existerande organisk form eller textur. Förändring är en viktig del och samlandet av material utgör en stor del av arbetet. Helena har byggt upp lager av horn, djurskelett, insekter och olika träslag. Uppbyggandet av verket med detaljfokuserade metoder låter hon ta sin tid.

Verken som visas under Höstsalongen relaterar alla kring ämnet den mänskliga kroppen och relationen den har till det naturliga. Materialvalet varierar men det konstanta är balansgången mellan det obehagliga och det fascinerande. Objekten strävar efter att höja något relativt oansenligt och påvisa en relation till naturen och oss själva vi möjligen glömt på vägen. Verken kan tala om köttsliga svulster, levande vävnad, forna djuriska delar som hybridiserats och sträckts och som i sin tur kan förvrida betraktarens direkta uppfattning av vad hen upplever.

Utställningsperiod 3/9 – 31/10

www.helenahannaperminger.se